Munkagårdsfloen är en anlagd våtmark som kom till under 2003. Området utgör den nordligaste delen av den utdikade Ramsjön som sträckte sig söderut mot Lis mosse och Ramsjöholm. Vattennivån i våtmarken kan regleras med två vinddrivna pumpar som tar vatten från den intilliggande Ramsjö kanal, strax öster om våtmarken.

Fågeltornet byggdes av Falkenbergs Ornitologiska Förening under 2004 och ägs av föreningen.
Genom en kombination av eget arbete, naturvårdsbidrag samt medel ur Lennart Karlssons minnesfond finansierades uppförandet av tornet.

Våtmarker av denna karaktär är en bristvara i dagens moderna jordbrukslandskap och fyller en viktig funktion genom att öka den biologiska mångfalden.

Skärfläcka. Foto: Tommy Ekmark

 Området ligger strategiskt placerat i den sträckled som många fåglar utnyttjar under flyttningen, såväl höst som vår. Samtliga i Sverige häckande simänder kan påträffas i “floen” och periodvis kan änder räknas i stort antal.

Munkagård
Som framgår av namnet var egendomen Munkagård från början ett kloster, och är omnämnt som ett sådant redan från år 1177, då under namnet Mothorp.

Munkarna bör ha haft en vid utsikt över Ramsjön, som då ännu inte hunnit växa igen så mycket som den gjort vid utdikningen på 1800-talet. Nedanför sjön, kanske ändå ner till Glommen, sträckte sig Glumstens skog som munkarna också hade rättigheterna till.

 

Klostret framställde tegel ur ishavsleran, vilket kan förklara varför kyrkan i Morup byggdes i tegel istället för murad sten, vilket annars var bruket i Halland.

Årta. Foto: Tommy Ekmark


 

 

Även gäss, sångsvan samt mindre sångsvan rastar under flyttningen mellan övervintringsplatser och häckningsområden.
Vadare av många olika arter påträffas i våtmarken och dess närhet. Redan första året genomfördes häckning av skärfläcka. I närheten häckar rovfåglar som tornfalk, ormvråk, brun kärrhök samt glada. Dessa ses ofta jaga i området. Under vintermånaderna påträffas både kungsörn och havsörn regelbundet. Trana häckar också i närheten och  kan ofta ses på fälten runt våtmarken eller rastande i själva “floen”. Under sommaren hörs ibland vaktel spela från fälten, och längs diken och kanaler hörs ett flertal kärrsångare, en karaktärsart i området.

 

Sångsvanar Foto: Tommy Ekmark

 

En senglacial snäcka funnen i muddringmassor vid Ramsjö kanal, Munkagård.
Arten i fråga, Neptunea despecta, lever numera i mer nordliga vatten. Den är en släkting till neptunussnäckan som idag är allmän i Kattegatt.

Molluskskal funna vid Ramsjö kanal några kilometer uppströms Munkagård. De är cirka 6500 år gamla och från den tid när Ramsjön var en vik av havet.

  1. Musslan Scrobicularia plana. Den återfinns inte vid Falkenbegskusten i nutid.
     

  2. Hjärtmussla, Cardium edule, som är vanligt förekommande även i nutid.

  3. Strandsnäcka, Littorina littorea. Även den är vanlig än i våra dagar. Den har också gett namn åt Littorinagränsen, den högsta strandlinjen under postglacial tid.

Spånskrapor från stenåldern. De är funna drygt två kilometer sydost om Munkagårdsfloen.

Text och layout

Christopher Enckell
Kultur- och fritidsförvaltningen

Länk till Karta hos Hitta.se »

Till sidan om istiden vid Munkagårdsfloen