Inlaga av FOF angående Källstorp

Det gäller planerna på utbyggnad av Carlsbergs returflaskhantering på bekostnad av Källstorps våtmark

Samhällsbyggnadsavdelningen
311 80 Falkenberg

Detaljplan för verksamheter inom del av Rönnhagen 5 m fl, Falkenbergs kommun

Vi önskar framföra följande synpunkter på rubricerade ärende:
Bakgrund
Halland har på grund av sitt geografiska läge och mångfald av olika naturtyper en stor
rikedom på häckande och rastande fågelarter. En fågelrik naturtyp som till stor del saknas i
landsdelen är dock grunda och näringsrika sötvattensmiljöer, så kallade slättsjöar. Så har det
inte alltid varit. I Falkenbergs kommun torrlades för över hundra år sedan stora
våtmarksarealer som en gång utgjorde slättsjön Ramsjön.
Först långt senare senare insåg man att stora värden gått till spillo i och med dikningarna. För
att gynna biologisk mångfald, fånga upp övergödande ämnen innan de når havet samt skapa
skydd mot översvämningar och torka har man under senare år anlagt nya och återskapat
gamla våtmarker. I Halland är restaureringen av Källstorps våtmarker strax utanför staden
kronjuvelen av dessa nya våtmarker och i synnerhet är det områdets västra delar som lockar
fåglar till att rasta och häcka.
En del fågelarter har här sin enda stadigvarande förekomst i Falkenbergs kommun
(gråhakedopping, vattenrall, sävsångare med flera) och vissa arter har här häckat i större antal
än på någon annan plats i Halland (exempelvis sothöna och pungmes).
Genom åren har betydande belopp och resurser lagts ner på området av kommunen,
länsstyrelsen, Världsnaturfonden (WWF), Banverket, EU samt även av Falkenbergs
ornitologiska förening. Kommunen har svarat för en föredömlig skötsel. Allt i avsikt att få till
stånd ett fint naturområde för djur och växter samt naturintresserade människor vilket man
också lyckats väl med.
Detta område hotas nu av en ny detaljplaneläggning som innebär industrietablering på känslig
naturmark. Avsikten med den nya planen är att skapa bättre logistik för Carlsbergs
returflaskhantering. Dessutom tillkommer parkering och infart inom nuvarande Natura 2000-
område. En illustrationskarta med föreslagen utbyggnad ingår i framtaget material.
En miljökonsekvensutredning (MKB) har tagits fram, där en utredning av påverkan på
fågellivet gjorts. Denna utredning har gjorts utan kontakt med oss. Av resultatet av MKB
framgår att Falkenbergs ornitologiska förening hade kunnat bidra till ett bättre resultat.
Exploatering av mark med höga naturvärden
Området som nu är detaljplanerat omfattar åker- och ängsmarker, vilka utgör en integrerad del
av Källstorps våtmarker. Ängarna utgör samtidigt en buffertzon mellan befintlig industri och
den fågelrika våtmarken. Planområdet har även i sig egna naturvärden, här ses jorduggla, brun
kärrhök, tornfalk och varfågel på sorkjakt, här springer fälthare, rådjur och räv, här finns olika
groddjur, steglitser och buskskvättor botaniserar bland tistlar och buskar, gäss betar och den
ovanliga vita storken och dubbelbeckasinen har setts rasta. Delar av området är tidvis
översvämmat, varvid vadare och änder flockas här. Av detta område kommer inte ens häften
att vara kvar.
Föreslagen utbyggnad påverkar även sumpskogsområdet närmast väg 150. Från alträden hörs
regelbundet den rödlistade mindre hackspetten, vilket bör beaktas vid utformning av ny infart.
Visuella störningar
Att vissa fåglar störs av byggnader är uppenbart. I MKB har man undvikit detta faktum
genom att främst ta med störning av skogsbryn. Man medger att fågelarter, som häckar eller
gjort häckningsförsök i Källstorp, är känsliga för närhet till träd eller skogsbryn. Ett exempel
från Finland anges, där 180 meter var för nära, medan 600 meter tycks vara acceptabelt för
storspov.
Vi har konstaterat att vissa fågelarter i Källstorp håller sig borta från gömsle och fågeltorn och
att häckning och födosök sker på behörigt avstånd från dessa.
Självklart kommer byggnader med en höjd av 12-22 meter att påverka såväl häckning som
födosök. I fig 11.2 i MKB framgår tydligt att byggnaderna är klart synliga för häckande fåglar
i bassängen. Hade man flyttat ut linjen till där häckning verkligen sker (förutom enstaka
sothönor som häckar närmare strandkanten), det vill säga en bra bit ut i vattnet, så hade det
framgått ännu tydligare.
I MKB föreslagna kosmetiska åtgärder såsom vitmålning torde knappast hjälpa.
MKB: ”Det bör betonas att forskningen om effekter på öppenmarkshäckande fåglar av
skogsridåer fortfarande är begränsad, att de resultat som finns ibland är motstridiga och att
ännu mindre är studerat vad gäller byggnader. Trots detta finns tillräckligt med resultat för
att det ska vara rimligt att begära försiktighet och begränsningar vid ett värdefullt
fågelområde.”
Den påkallade försiktigheten åstadkoms inte genom att bygga höga industribyggnader i
omedelbar anslutning till ett fågelområde.
Buller
I MKB har fingret satts på en svag punkt, som ännu inte fått någon lösning. Våtmarken
tillkom före nuvarande sträckning av E6 och järnvägen. Trafiken på E6 medför buller för
delar av Natura 2000-området på 55-65 dB(A). I MKB hänvisas till en studie som är
finansierad av Trafikverket: ”Helldin, J-O. 2013. Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II.
Slutrapport. CBM Centrum för biologisk mångfald och Triekol.”. I denna anges 42-47 dB(A)
som gräns för vad vissa fågelarter tolererar. Observera att 55 dB(A) är ett dubbelt så högt
ljudtryck som 45 dB(A).
Vi har konstaterat bullerproblem i samband med att nuvarande sträckning av E6 byggdes.
Ringmärkning av fåglar gjordes i östra delen av våtmarken. Antalet nätfångade fåglar sjönk
drastiskt i samband med vägbygget.
Trafikbullret är sålunda ett stort problem. Särskilt känsliga är tättingar, vadare och doppingar.
I MKB föreslås en bullervall mot E6, vilket vi finner angeläget.
MKB anger: ”Att hela området är bullerstört innebär inte att ytterligare bullerkällor är
oproblematiska. Ur fågelskyddsperspektiv är det tvärtom viktigt att inte addera flera källor.”
Men det är just vad man gör genom att flytta industrin ut mot våtmarken. Enligt MKB medför
den nya planen att ljudtrycket från lastbilstrafiken ökar från 30 till 33 dB(A) vid Natura 2000-
gränsen, men sammanvägt med trafikbullret från E6 betraktas ökningen som försumbar.
Alltså: på grund av att vägbullret är oacceptabelt högt (något som man föreslår ska åtgärdas),
spelar det inte någon roll om industrin bullrar. Ett förvånande resonemang! Det går alltid att
bygga en bullervall mot E6 senare, men det är svårare att flytta en redan utbyggd industri.
Beräkningarna är inte redovisade: Hur har man kommit fram till siffran 3dB (A)? Varifrån har
man räknat nuvarande buller? Hur mycket har man tagit hänsyn till dämpningar av buskridå,
uppställda containers etc? Hur ser bullerkällorna ut i den tänkta etableringen? Vilka
dämpningsåtgärder avses göras? Det borde vara lätt att göra en bullerutredning med
ljudmätning kompletterad med beräkningar för olika alternativ.
Vi tror inte att man tagit hänsyn till vinden. De dagar det blåser från öster är trafikbullret
väsentligt högre än normalt. Men vi har sällan östliga vindar, utan västliga och de kommer att
förstärka bullret från Carlsberg, som för övrigt inte bara är trafikbuller; sporadiskt sker även
kraftigt industribuller.
Vidare anser vi att bullerstörningar inte enbart drabbar bassängen; även åker- och ängsmarken
utanför bebyggelsen är känslig. Dämpningen blir här ytterst begränsad.
I MKB påpekas att Carlsbergs gällande miljötillstånd tillåter expansion som kan skada
naturvärdena i norr och öster. Ljudkraven mot närmaste bostad – max 40/45/50 dB(A) buller
– kan innebära att man vill flytta bullrande lastning/lossning och returglashantering längre
norrut mot våtmarken och därmed i stället skada naturvärden.
MKB: ”Även i området kring P-platsen i sydväst kan finnas skyddade arter som inte bör
utsättas för ökat buller.” Och ändå vill man här upphäva Natura 2000-området och bygga P-
plats och infart!
Övrigt
Vi anser att MKB är otillräcklig även i övrigt. MKB: ”En exploatering som inte gör stora
ingrepp i höjdområdet kommer inte att påverka grundvattenförhållandena.” Delar av området
är översvämningsområde, vilket kräver uppfyllnad. Blivande höjdförhållanden är inte
redovisade. Pålning kommer att erfordras. Ny damm ska utformas. Det är inte klarlagt hur
dessa förändringar påverkar mark- och vattenförhållandena.
Självklart kommer ingreppen att ha en negativ inverkan på fågellivet, dels genom störningar
av olika slag, dels genom minskade ytor för vistelse och födosök. Att det blir försämringar
erkänns i planbestämmelserna, även om det uttrycks med en förskönande omskrivning:
”Käll[s]torps våtmarker hyser ett antal störningskänsliga och för våtmarker skyddsvärda
fågelarter. Genom skyddsavstånd och begränsad byggnadshöjd ska påverkan på
fågelvåtmarken i norr kunna hållas på rimlig nivå.” Med ”påverkan” avses knappast
”förbättring”. Med ”rimlig” avses uppenbarligen ”det som utbyggnaden kräver”.
Tilläggas bör att den aktuella åker- och ängsmarken med små medel skulle kunna bli en
potentiell födosöksplats för ännu fler av våtmarkens fåglar. Jämför området vid
Fågeltornsparkeringen på Getterön i Varberg.
I planbeskrivningen försvaras ingreppen med miljöskäl. Emellertid sker detta på ett ytterst
krystat och vacklande sätt genom skrivningen: ”Det är möjligt att kapacitetsutbyggnaden
minskar det totala transportbehovet för returglas genom mindre behov av omlastningar och
därmed ett minskat CO2-utsläpp.” Uppenbarligen är man inte själv övertygad.
MKB har gjort en klassificering av området i olika delar. Medan bassängerna och Ätran anges
som Klass 1 Högsta naturvärde, anges åker- och ängsmarken som ”Centrala och fuktiga delar
är av värde som kompletterande födosöksområde för t.ex. gäss och svanar, vadare och
tättingar från våtmarken: Klass 3 Påtagligt naturvärde.”
Som framgår av MKB:s text är åker- och ängsmarken ett komplement till bassängerna och
övriga områden och klassificeringen kan inte användas för att göra vissa områden mindre
viktiga. Det är helheten som måste bevaras.
Planbeskrivningen: ”Delar av planområdet omfattas av Natura 2000-området Käll[s]torps
våtmarker, som har som syfte att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för arterna röd
glada, brun kärrhök och törnskata.”
Fokuseringen på dessa tre arter är olycklig, i synnerhet som de två förstnämnda i MKB anges
som icke hotade. I stället bör man beakta de prioriterade bevarandevärden som enligt
länsstyrelsens bevarandeplan 2017-09-29 är det rika fågellivet med fokus på häckande och
rastande änder, doppingar och vadare.
Ett par sällsynta arter är värda att nämnas. Den ena är gråhakedoppingen, vars återkommande
häckningar i Källstorps västra del är unika för Halland. Även pungmesen, en starkt hotad art
med endast cirka 20 par i Sverige, har vid flera tillfällen häckat i Källstorp, vilket väckt stor
uppmärksamhet. En sammanställning av häckningar och besök av fåglar har gjorts i bilaga.
Vi vill även peka på en direkt felaktighet: Enligt Miljöbalken kap 6, 35 § ska en MKB
innehålla bland annat: "3. uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten
påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om
verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas".
Om ”nollalternativet” skrivs i planbeskrivningen: "Nollalternativet ger således Carlsberg rätt
att bebygga med max 12 m höga byggnader och/eller dra fram vägar för lastbilstrafik
och/eller anlägga ytor för lastning/lossning och returglashantering, norrut ända fram till
våtmarken". Och: "De miljötillstånd som Carlsberg har hindrar inte heller en sådan
expansion."
Detta är fel. Någon rätt att bygga 12 meter höga byggnader etc. ända fram till våtmarken har
inte Carlsberg! Det är kommunen som äger den aktuella marken. Det är kommunen som
avgör vad som ska bebyggas och något kommunalt beslut om byggnation eller försäljning av
mark är oss veterligen inte taget.
Enligt Miljöbalken ska ett nollalternativ redogöra för vad som händer om åtgärden inte
påbörjas eller vidtas.
Enligt Miljöbalken kap 6, 35 § ska en MKB innehålla: ”2. uppgifter om alternativa lösningar
för verksamheten eller åtgärden,".
I punkt 6.4.2. i MKB:n avfärdas detta bara med att "denna föreslagna yta är starkt kopplad
till den nuvarande verksamheten på platsen" och att "en alternativ placering skulle medföra
stora kostnader". Detta anser vi inte uppfyller lagens krav. Särskilt intrånget i Natura 2000-
området borde kunna lösas på annat sätt, exempelvis borde parkeringen kunna placeras på
andra sidan väg 150 eller genom P-däck på befintligt P-område.
Våra förslag
Vi anser inte att det är klarlagt att Carlsberg behöver den planändring som innebär att
bygghöjden höjs till 22 m och inte heller att kommunens mark behöver tas i anspråk. Vi ser
därför inget behov av någon planändring. Vi ser utbyggnaden enligt illustrationskartan som en
försämring.
Vi vill att en fördjupad utredning görs beträffande Natura 2000-området. Vi är
villiga att bidra med vår erfarenhet till denna utredning.
Vi vill att kommunens mark, inklusive den mark där detaljplanen upphävts,
avsätts till fågelskyddsområde.
Vi vill att kommunen snarast genomför en genomgripande bullerinventering,
inklusive mätning av buller från E6 och järnväg vid östlig vind och att därefter
bullerskydd upprättas mot dessa störningskällor.
Avslutning
Källstorps våtmarker är en omistlig tillgång för Falkenbergs kommun och ett äventyrande av
dess naturvärden skulle innebära en stor förlust för det rörliga friluftslivet, fågelskådare samt
inte minst för fåglarna. Området har snävats in och begränsats av väg och järnväg från nordost
och nu hotar industrietablering från sydväst.
För närvarande pågår arbeten på våtmarken som syftar till att göra området mera tillgängligt
för besökande utan att fågellivet störs. Det skulle kunna bli ett pedagogiskt utmärkt
naturbesöksområde – Falkenbergs svar på Getterön i Varberg – och en inkörsport till ett
naturintresse för barn och ungdom. Det vore beklagligt om dessa planer spolieras.
Kommunens övergripande vision citeras inledningsvis i planbestämmelsen: ”Den ekologiska
hållbarheten ska öka” Detta ska åstadkommas bland annat genom att ”förstärka den
biologiska mångfalden”. Når man detta mål genom att förvandla våtmarken till en damm i ett
industriområde?
Falkenberg den 10 april 2019
Styrelsen för Falkenbergs ornitologiska förening: Thomas Andersson (ordförande), Jörgen
Fagerblom, Eva Svensson, Eva Rynefors, Göran Johansson, Ulf Thunman och Anders
Claesson
Kontaktperson: Thomas Andersson, tel. 070-229 00 52, mail: thomasand55@hotmail.com
Bilaga: Sammanställning av rapporterade fåglar som uppvisat häckningskriterier i Källstorps våtmark
år 2000-2018 samt rödlistade arter som nyttjat tilltänkta exploateringsytor 2000-2018

Författare:

Datum:2019-04-15

Sida för utskrift