Vårsången

Är den sång vi vanligen tycker är fågelns karateriska sång, vårsången kan ha två olika syften.

Revirsång avsikten med den är att markera för andra hannar att reviret är upptaget.

Locksång vänder sig till honor av samma art.

Vårsången kan delas in i olika typer:

Ett motiv som upprepas utan markerad paus.

Ex. gräshoppssångare

Kontinuerlig och varierande sång utan paus.

Ex. sånglärka

Avgränsande strofer som varieras

Ex. trastar, trädgårdssångare, rödhake

Avgränsad strof som upprepas

Den lättaste sångtypen att lära sig

Ex. bofink, lövsångare

Variationer

Fåglar som upprepar samma strof har ibland vissa variationer som gör att dom kan låta olika

Ex. sylvia-sångarna kan ha en pladdrande sång som kallas sylvia-pladder.

Skuggsång

även kallad subsång är en tystare och enklare variant av vårsången som kan förekomma hela året, på vinter kallad vintersång och kan ha som syfte att markera små revir för näringssök.

Ex. vintersång har rödhake och gärdssmyg

Sekundärsång

En enklare läte som inte påminner om om revirsången men som ändå talar om att hannen finns i reviret.

Ex. grönfinkens  typiska läte när den sitter "djirschääi"

Hotläten

Avsikten med detta läte är att skrämma bort fiender.

Ex. typiska hotläten har trastar och skator

Varningsläten

Korta och gälla läten som är ganska lika mellan olika arter för en fara hotar ju inte bara den egna arten, ej avsett att skrämma bort fienden med.

Kontaktläten

Läte som flockfåglar använder för att hålla samman flocken med och locka till sig ensamma fåglar.

Ex. kungsfågel, mesar, trastar och finkar

Tiggläte

Läten som ungarna använder för att förstärka föräldrarnas drift att mata.

Lockläte

Läte som föräldrarna använder för att locka till sig ungarna, hos dom borymmande arterna är detta särkilt viktigt.

Ex. i mås och tärnkolonier för att hitta rätt unge